Jag, Per, Johan, Elina och Hanna är redo att starta 02:40 från Motala.
Cykling har intresserat mig till och från länge. För några år sen gjorde jag en sextonmilsrundar cirka en gång per månad. Sen har jag tappat det där lite grann. Därför blev jag osäker i höstas när några släktingar ville ha med mig att cykla 30 mil runt Vättern, men jag tackade ja. Jag försökte öka min cykling redan under vintern och en del turer blev det, men inte så mycket som jag hade hoppats. Under våren var jag förkyld en del och fick inte ihop så mycket träning som jag ville. Men efter påsk tog det fart, jag har cyklat 150 mil sen dess. Jag har gjort tre långa rundor, upp till 24 mil. Utöver att träna mycket och ganska hårt, så har jag lagt mycket energi på att prata cykling och ta emot råd från olika håll. Anna Nyhlén har varit min huvudsakliga rådgivare, vi har bollat allt från mat till tips i klungkörning.
Stanna inte
Matklämman runt halsen när jag fyllde på med vatten i Hjo
Jag insåg tidigt att ett bra knep är att inte stanna så mycket. Anna berättade om dem som körd de sista tolv milen helt utan uppehåll, jag tyckte att det verkade galet. Problemet är att jag inte orkar så mycket mer än fyra mil utan mat. Jag hittade min egna lilla lösning på detta. I sadelväskorna och fickorna på tröjan rygg fyllde jag upp med barnmat, såna där ”klämissar” av olika sort. Allt från smoothie till gröt och lasagne. Då och då tog jag upp något ätbart och satte fast i klämman som jag hade runt halsen för att i lugn och ro kunna få i mig mat, och samtidigt kunna hålla fokus på cyklingen. Om jag ska hålla maten i handen genom hela ”måltiden” så får jag inte lika bra grepp om cykeln. Jag körde de sista tolv milen av Vätternrundan med bara en kort kisspaus. I övrigt var det fullt rull hela tiden. Anna tipsade om att när jag blir trött ska jag slå av lite på tempot, istället för att stanna och vila.
Vädret
Cirka två mil kvar av loppet. Hör gömde jag matklämman bakom ryggen för att få bättre bild
Vi hade ett riktigt bra väder. Inte så mycket vind, väldigt lite regn och en temperatur strax under 20 grader. För långt över 20 grader blir för varmt. Visst var det lite för kallt ibland och lite för varmt ibland, men aldrig jättejobbigt. Jag tror aldrig jag har cyklat under så goda förutsättningar som under den här dagen. Det underlättade väldigt mycket. Jag hade inte övat så mycket på att cykla i dåligt väder, men jag inser att det är bra att öva på det inför framtiden.
Hur gick det?
Det gick bra! Efter bara några minuters cykling kände jag mig starkare än jag kanske någonsin har gjort. Jag hade tänkt att det skulle ta mig cirka 14 timmar att komma runt. Efter cirka 16 mil pratar jag med en cyklist som säger att med mitt nuvarande tempo hade jag bra chanser att gå i mål på under 12 timmar. Jag kämpade på och kom till slut i mål på 11 timmar och 31 minuter. Jag hamnade i sällskap med många som var jämnsnabba med mig och hamnade i en del bra klungor. Jag har inte kört så mycket i klunga men inser verkligen fördelarna med att vara flera stycken som hjälps åt att hålla tempot. Några gånger låg jag först, eller långt fram, i ganska stora klungor. Det var roligt!
Mer cykling?
Precis efter målgång frågade mamma om jag skulle köra nästa år. Det är väl för tidigt för att bestämma det nu, men mycket cykel blir det nog närmaste tiden. Här är något jag vill köra den närmaste tiden: Google Maps-länk